Drickspelen vi lärde oss på Folkehögskolan – Svenska Klassiker

Folkehögskolan – Sveriges bästa festskola

Det är något unikt med folkehögskolan som institution. Du befinner dig i en ålder där du är gammal nog att ta ansvar för dig själv, men ung nog att allt är nytt och spännande. Du bor med främlingar från dag ett – folk från Malmö och Umeå och Göteborg och Sundsvall – och inom två veckor är ni bästa vänner.

Det sociala livet på folkehögskolan är intenst på ett sätt som är svårt att förklara för dem som inte upplevt det. Ni äter alla måltider tillsammans, delar badrum och bor vägg i vägg. Det finns inget privatliv och ingen möjlighet att dra sig tillbaka in i sin egen bubbla. Och på kvällarna, när skolarbetet är gjort och alla har samlat sig på ett internatrum, är det nästan alltid ett drickspel som bryter isen.

Det är här de stora klassikerna fördes vidare – till de som gick ett år äldre, till de som precis hade börjat. En slags oral tradition för festkulturen, där spelen levde vidare från kull till kull. Ring of Fire lärdes ut av en tjej från Göteborg. Pyramid kom med en kille från Umeå som hade lärt sig det av sitt syskon. Och det konstiga spelet alla försökte förklara på fredagskvällen visade sig vara en variant av något alla egentligen kände till, bara med lite andra regler.

"Folkehögskolan gav mig vänner för livet, självförtroende jag inte visste jag hade – och en kortlek jag har använt på varje enda förfest sedan dess. Prata om bildning."

Spelen vi lärde oss där

Här är spelen som med störst sannolikhet introducerades för dig på ett folkehögskola-internatrum, och som du sedan dess har tagit med dig till alla förfester, stugoresor och studentkvällar.

Ring of Fire – det första du lärde sig

Nästan alla som har gått på folkehögskolan minns den första gången de lärde sig Ring of Fire. En kortlek lades i en ring runt en tom mugg, någon förklarade kortreglerna i rasande tempo, och plötsligt var alla igång. Det är något med Ring of Fire som är perfekt för folkehögskola-situationen: enkelt nog att alla kan lära sig det på fem minuter, men komplext nog att kvällen aldrig blir likadan som föregående.

Spela Ring of Fire →

Jag Har Aldrig – avslöjningens ögonblick

Ingenting fick folk att lära känna varandra snabbare än en runda Jag Har Aldrig. På folkehögskolan, där alla var nya och alla ville imponera, var det spelet en social accelerator. Plötsligt visste du saker om klasskompisarna som det annars hade tagit månader att lära sig. Tjejen från Luleå hade tillbringat en sommar utomlands med en rolig hemlighet. Killen som verkade försiktig hade ett överraskande förflutet. Jag Har Aldrig avslöjade allt – och gjorde alla fastare knutna till varandra.

Spela Jag Har Aldrig →

Pyramide – det taktiska kortspelet

Pyramide var spelet som gav dig känslan av att vara smart. Du satt med dina kort och visste exakt vad du hade – men dina medspelare visste inte om du bluffade eller inte. Folkehögskola-spelkvällarna var fulla av intensiva Pyramide-rundor där någon satt och försökte läsa ansiktsuttryck, och där bluff-konstnärerna blev legender. Pyramide lärde dig att tillit är en valuta – och att det ibland lönar sig att ljuga.

Spela Pyramide →

Bussruta – ren gissningsroulett

Bussruta var spelet som oftast resulterade i höga utrop och skadad stolthet. Du satt på bussen – alltså du var den stackaren som var tvungen att gissa korten rätt för att slippa av. Rött eller svart? Högt eller lågt? Innanför eller utanför? För varje fel svar drack du och försökte igen. Vissa kvällar var det en person som satt fast på bussrutan i tio minuter, dränkt i felgissningar, medan resten skrattade tills tårarna rann.

Spela Bussruta →

Antingen Eller – filosofi kl. 01 på natten

Vad som startar som "Antingen äta bara pizza för alltid, eller aldrig äta pizza igen?" slutar ofta kl. 01 på natten med "Antingen leva ett perfekt liv utan att ha några nära vänner, eller ett kaotiskt liv fullt av djupa relationer?" Antingen Eller är spelet som avslöjade vad klasskompisarna faktiskt värdesatte i livet. Och svaren överraskade dig alltid. Folkehögskolan var stället där dessa samtal fick utrymme att utvecklas.

Spela Antingen Eller →

Sanning eller Konsekvens – gränserna testas

Mot slutet av folkehögskoleåret, när alla kände varandra bra och gränserna var fastslagna, var Sanning eller Konsekvens ett annat djur än det var i början. Frågorna blev djupare, mer personliga, och utmaningarna mer kreativa. Folk som aldrig hade velat svara på intima frågor i oktober, skrattade igenom dem i april. Sanning eller Konsekvens följde det naturliga förtroendeband som folkehögskoleåret byggde.

Spela Sanning eller Konsekvens →

Karaoke Drickspel – onsdagskvällar i gemenskapsutrymmet

Folkehögskolan hade alltid någon med gitarr, någon med Spotify-konto och någon som inte klarade att låta bli att sjunga högt. Karaoke Drickspelet var naturligt – reglerna kring sjungandet gav karaokekvällarna struktur och roligt. Sjunger du fel text, dricker du. Vägrar att sjunga, dricker du dubbelt. Sjunger du perfekt? Du ger bort till den du vill. Det gav sångkvällarna ett tävlingsmoment som alla gillade.

Spela Karaoke Drickspelet →

Snurra Flaskan – klassikern som aldrig dör

Det behöver inte förklaras. En tom flaska, en ring av sittande människor och ett snurr. Snurra Flaskan har överlevt från förskolor till ungdomsfester till folkehögskolan till vuxenlivet eftersom det är grundläggande mänskligt: det slumpmässiga valet, spänningen, och den märkliga kombinationen av lättnad och besvikelse beroende på vem flaskan pekar på. På folkehögskolan fick det alltid folk att skratta.

Spela Snurra Flaskan →

Varför dessa spel överlever generationer

Det är inte slumpmässigt att spelen från folkehögskola-kvällarna fortfarande dyker upp på förfester tjugo år senare. De delar några egenskaper som gör dem omöjliga att ersätta:

• De är lätta att lära: Reglerna förklaras på två minuter och alla kan delta omedelbart.
• De kräver ingen utrustning: En kortlek, en flaska eller bara munnar och händer räcker.
• De skalar: Tre spelare eller tjugo – de flesta av dessa spel fungerar bra i alla storlekar.
• De bygger gemenskap: Alla interagerar med alla, ingen sitter på sidlinjen.
• De bär minnen: Varje spel påminner dig om kvällen när du lärde dig det.

Det är också något med den nostalgiska kraften hos dessa spel. När Ring of Fire läggs fram på ett bord är du inte bara på den förfesten – du är lite tillbaka på internatrummet på folkehögskolan, lite tillbaka på studentrumn, lite tillbaka på alla kvällar där det spelet var med. Spel är tidsmaskiner.

Och folkehögskolan som institution är unik just eftersom den är ett tryggt ställe att prova nya saker, inklusive spel. Ingen är hemma. Alla är lite utanför komfortzonen. Och i den situationen är ett gemensamt spel den snabbaste vägen till vänskap.

Ta dem med vidare

Det finaste med drickspelstraditioner är att de inte dör – de förs vidare. Du som lärde dig Ring of Fire på folkehögskolan 2015, lärde troligtvis vidare det till yngre syskon, till nya vänner på studier och till kollegor på företagsfester sedan dess. Och de lärde det vidare igen.

Det är ett slags informellt kulturarv – inte nedskrivet någonstans, inte skyddat av någon, men levande och i ständig rörelse genom generationer av svenskar som samlas runt bord och vill ha roligt. Reglerna muterar lite längs vägen, husreglerna ackumuleras och vissa spel dör medan nya uppstår. Men kärnan är densamma.

Nästa gång du spelar Ring of Fire, tänk ett ögonblick på alla kvällar det spelet har spelats. Alla gängen som satt runt alla borden. Alla skratten, alla avslöjandena, alla minnena som skapades. Du är en del av en lång kedja – och nu är det din tur att ta det vidare.

Vi har samlat alla klassikerna digitalt här på drikkelek.com – med tusentals frågor och utmaningar, så att du aldrig tar slut på idéer. Lycka till med promenaden längs minnenas gata, och ha en bra fest!